Många
beslut som fattas både i Stockholm och Bryssel ska genomföras i kommuner och
regioner, men oavsett regering i Stockholm så har det verkat lika svårt att
släppa ifrån sig makt till denna politiska nivå. Kommuner och regioner är ju i
det avseendet jämställda. Oviljan att släppa ifrån sig makt neråt i den
politiska hierarkin är en erfarenhet som ingalunda bara gäller Sverige. Vid t.ex.
subsidiaritetskonferensen i Paris i oktober 2008 visades det tydligt att ett
spänningsfält i politiken går mellan de nationella lagstiftande parlamenten och
de regionala dito. Det är nu mer än tio år sedan, men inget tyder på någon mera
betydande förändring.
EU:s
vitbok om styrelseformer 2001 markerade att den representativa demokratin ska utgöra
grunden och att medborgarinflytandet ska stärkas. Då blir regioner och kommuner
viktiga, eftersom deras kontaktyta med medborgarna är närmare och tydligare. Därför
bör Sveriges regionala indelning växa fram som en följd av framgångsrika
samarbeten beslutade av regionerna själva. Endast så kan regionfrågan få en
stabil grund att utvecklas ifrån.
Det kan påpekas och upprepas att regionfrågan inom
EU-hierarkin anses mycket viktig. Det får man väldigt klart för sig om man går
runt i korridorerna och träffar tjänstemän inom DG-Regio, det ”departement” som
sysslar med de lokala och regionala frågorna. Medialt uppmärksammas dock mest
vad som sker på nationell nivå med möten mellan ministrar etc.
Lissabon-fördraget som nu har flera år på nacken har dock en viktig inriktning
i att stärka det regionala inflytandet. Uttryckt på annat sätt innebär det att
EU kommer närmare medborgarna. Det gäller också oss som bor i Region Skåne. I
fördragstextens artikel 4.2 betonas mycket tydligt att ländernas nationella
identitet ska respekteras liksom det lokala och regionala självstyret. I
artiklarna 5.3 och 5.4 fastslås också än en gång subsidiaritetsprincipen. Denna
princip som säger att alla beslut skall fattas på lägsta möjliga och effektiva
nivå. Subsidiaritetsprincipen är ett svårt ord både att stava och uttala.
Likväl är det en ideologisk grundbult inom EU. I beslutsprocessen har således
svenska lokal- och regionpolitiker ett viktigt inflytande som kan kanaliseras
genom Regionkommittén. Flera skånska politiker sitter i detta organ.
Sverige har 12 ordinarie ledamöter och 12 ersättare i EU:s
Regionkommitté, som lite förenklat kan sägas vara ett remissorgan till
EU-kommissionen. Genom Regionkommittén förs lokala och regionala erfarenheter
därmed in i EU:s beslutsprocess. Våra lokala och regionala församlingar liksom
enskilda människor kan och borde bättre ta tillvara de möjligheter som erbjuds
därmed genom direktkontakt med enskilda politiker eller att viktiga EU-frågor
också behandlas i våra lokala och regionala parlament. EU-parlamentariker av
alla politiska färger sätter stort värde på kontakter och synpunkter hemifrån.
Det gäller självklart också ledamöter och ersättare i Regionkommittén.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar